Här hänger min mamma. Hon heter Barvatorps Finta, och tycker att kamplek är det roligaste som finns. Det tycker jag också :-)

Jag har lärt mig vad "kontaktövningar" är, och här gör jag det framifrån ...

... och jag är precis lika bra bakifrån!

Här håller jag på att bygga en snygg grop. Den verkar lovande hittills.

Den funkar bra, men ingen har ramlat i den än ... suck ...

Oj, har jag fått napp?

Min husse är lite sträng, men jag gillar honom.

På den här bilden försöker jag använda hela mitt kroppsspråk för att lära min matte att det har hänt något som jag vill att hon kollar in. Jag tänker inte ta alla besluten själv, utan bara fungera som alarm. Bara hon lär sig förstå vad jag menar.

Sådär, det var bara en fågel. Och det säger matte att det är OK, fåglar får jag tydligen inte tag i. Vad menas med det, egentligen?

Hm, jag låg här och slappade med storasyster. Sedan brakade det till. Det lät inte som en dammsugare, telefon eller motorsåg - så vad är det? Så länge den jättestora hunden inte bryr sig, tänker jag inte göra det heller!

Stället min nya flock bor på verkar helt OK. Här finns mysiga skogar, ljunghedar och klippor, och ängar och stubbåkrar. Till och med ett litet berg! Och där vi går morgon- och kvällspromenaden ser det ut såhär.

Matte tjatar hela tiden om att jag är så jädrans liten, mager och lik en "harkrank" (som jag inte vet vad det är). Men jag tycker faktiskt själv att jag är ganska lagom. Visst ser jag ut som en lagom stor valp i sin bästa ålder?