Tyvärr kan jag känna ibland att jag är orättvis mot Pixi. Jättejobbig känsla, för hon gör ju bara så gott hon kan!

Men när hon är äckelsmutsig och luktar som en gammal yllefilt, är det svårare att gosa med henne ... Fast hon är samma myshund på insidan ...

Så - nu har jag gjort något åt det!

Såhär såg hon ut imorse. Lätt överviktig och väldigt smutsig. Kolla tassarna :-)

Den nya maskinen värmdes upp och oljades in. Allt för att behålla den skarp och fungerande.

Såhär kul tycker Pixi att det är. Men hon är väldigt snäll och tålig, och står t.o.m. kvar på bordet om jag behöver gå in och hämta fler verktyg :-)

Efter nästan två timmar var jag - inte nöjd, men - färdig. Snyggt va?

OK, bilden är inte den bästa, men hon blir så jädrans glad och sprallig när hon har blivit av med krullarna så det är helt omöjligt för henne att vara stilla. Och ser inte speciellt överviktig ut längre!

Hon studsar runt, skäller och klättrar på mig. Kanske glad för att slippa obehaget? Nä, jag väljer att tolka det som att det inte finns några tovor som stramar, och 1 kg extra tyngd i varje öra.

Jag är helt säker på att jag kommer att lära mig det här hantverket. När jag har lämnat in henne för helrakning på trimmet har det tagit 45 minuter, och kostat 450 kr. Då har hon varit välklippt!

Nu kommer jag att fixa det här mycket oftare, och på fyra gånger är maskinen intjänad. Och resultatet förhoppningsvis lite snyggare efter hand jag för göra det själv fler gånger :-)

Nä, nu blir det kökstjänst. Lammstek med ungsrotfrukter är utlovat till Johnsson-familjen, och med tanke på hur matglad Melker är får jag nog jobba lite :-)