Idag hade Christer och Nova - eller Norpa som vi börjar kalla henne - första träningspasset med nya sökgruppen. Hon var jätteduktigt, och har antingen tränat sök innan eller är en klar talang :-) Hon var snabbt ut och tog också lösrulle.  Var mycket snäll och trevlig mot alla figgar, inte alls bufflig eller påstridig. Jätteroligt!

Efter Christers träning sågs vi inne på klubben för lite lydnadsträning. Det började bra med Norpa. Budföring gick hyfsat bra, bara lite försök till tjuvstarter och något konstig ingång, men i det stora hela jättebra! Likadant med övriga moment dom tränade på.

Jag gick och hämtade Nixa för platsläggning ihop med Norpa, som också gick jättebra. Norpan gjorde ett enda försök att gå med Christer när vi gick ut, men sedan låg hon jättefint. Och kunde faktiskt ta emot beröm "från håll". Jättesnyggt. Att Nixa kan det där fungerade jag inte ens över :-)

Medan  Christer satte Norpa i bilen började Nixa och jag trixa lite med hoppet. Det är ju ett problemmoment av stora (höga?) mått, där det vid senaste träningen visade sig att Nixa har uppfattat det som; fin och tyst utgångsposition, koncentration, hopp över hinder, när sitt-kommandot kommer - släng dig ner i bevakning och vrålskäll! efter diverse strul är det dags att hoppa tillbaks.

Idag vid de första hoppen blev det istället; fin och tyst utgångsposition, koncentration, hopp över hinder, där hade matte lagt en godis. Snabbt och snyggt få hjälp av matte att sitta tyst, matte går tillbaks till andra sidan och säger "hopp". Snyggt återhopp, fin ingång till "fot", godis och klapp.

Sedan körde vi ett annat moment - apportering. Gick bra, ingen tjuvstart utan bara koncentration och snabb och snygg hämtning av apporten. Snygg ingång, och bara lite tugg - eller rättare sagt omkastning av apport i munnen - och ett bra avlämnande.

Då var Christer tillbaks och vi körde budföring med Nixa. Där blev det faktiskt 100 % rätt i fyra skick. Ingen tjuvstart, inga dumheter alls utan full fokus på uppgiften. Möjligen en enda slarvig ingång där bromsen slog in lite för sent ...

Efter det tyckte matte att det var dags för en liten påminnelse av hoppet, eftersom det faktiskt gick någotsånär bra sista gången ...

Satte upp hunden, gjorde som innan, och resultatet blev det förväntade. Lite bra början, samma jättestora och -grova DK i form av att matte går runt hindret, snyggt återhopp.

Nästa försök, då tänkte jag att jag gör det från andra sidan hindret vilket kändes lite smart just då. Som att det är en möjlighet att befästa att hon vet vad ordet "hopp" betyder, oavsett hur det ser ut runtomkring.

Jag satte upp hunden, kommenderade "hopp" - vad hände?

Jo, Nixa trodde att matte hade blivit helt galen, så hon flög upp och satte sig ordentligt fast i vänster överarm. Det gjorde något så helvetiskt ont så jag kom fullständigt av mig. DÅ hoppade skithunden över hindret och satte sig på andra sidan, snyggt och prydligt och vänd mot mig. Och tyst ...

Då var träningen slut, Nixa fick hoppa in i bilen och vi åkte och handlade på Willys :-)

En del av det vi köpte på Willys ligger just nu inne i ugnen som ett pizza, så nu är det äntligen matdags!